Varje år eller kanske varje gång man jobbar med en show så vill man gärna ha bara en vecka till. Vi brukar fråga oss om det inte är lite stressigare än året innan. När jag tittar på repstatistik så kan jag konstatera vissa saker.
De senaste 4-5 åren har vi haft ungefär samma arbetstimmar, med små avikelser.
Vi har i många år haft samma antal ensemblemedlemmar. Fem skådisar och fyra musiker (varav Johan Boding nu och Göran Wiklund på sin tid, är både musiker och artist).
Vi har bytt ut och skrivit till ca 60 % av manuset vid premiär.
Antalet låtar brukar vara ca 17 st.
I år vet man ju inte hur det blir ;) Så här efter en vecka så är vi i det mest skapande skedet enligt min mening. Alla bidrar med roligheter och sen brukar "nån" få ihop nåt nytt färdigskrivet till nästa dag.
Vi får se vad morgondagen erbjuder.
HasseQ
Äntligen!
Dags för mitt favoritjobb! Revyn sätter igång och jag får köpa, leta, låna, lirka fram och bygga det som behövs. Det som började som ett glatt missförstånd har blivit en återkommande uppgift.
Tidigare har jag byggt bomber, jagat getter på Torekällberget, köpt rosa läppstift till Johan och krävt vänners yxor, portföljer, kikare, cigaretter och andra bra grejor. Full av förväntan går jag dit; laddad. Vad ska jag fixa nu?
Men det här året vet jag inte... Jag får mycket speciella order;
-Kaffetermos!
-Bullar
-Glöm inte min öl!
-Fiskespön...
-... nää, jag ska pimpla!
-Har du ballonger?
Ska ni på semester?
Den här revyn är en mardröm för en rekvisitör som vill jobba...
Nena (rekvisitör och spotskötare)
Tänk att man aldrig lär sig! Nu efter tredje repdan så inträder en lätt heshet hos mig. Jag som normalt inte sjunger så ofta borde ju vara extra noga med att värma upp stämbanden innan sångrepen men...
Dom låtar vi kört hittills är ju alla av lite crazyvariant så det ställs ännu inte så höga krav på kvalitén, från min sida ;)
En dag kvar tills nyårsuppehållet som är två dar. Då vilar vi rösterna så vi klarar dom hårda veckor som är kvar.
HasseQ
Onsdag kväll beslutade jag att lämna Södertälje-perspektivet och rikta in skrivandet mot rikspolitiken. Började en sketch med följande replik:
"En nota på 900 kronor och jag är bara salongsberusad? Det var en katastrof jag inte hade beredskap för."
Sen kom jag inte längre. Ringde runt till några av regeringens f.d. ministrar för att fråga om de ville göra ett gästinhopp i revyn. Alla sa nej, via sina ombud. Jag antar att de kommer att förbruka sina permissioner redan under jul och nyår. Vår premiär är ju inte förrän 18 januari.
Löprundan i Kusens backe gick ovanligt segt ikväll. Håller väl ungefär samma fart som jorden snurrar runt sin egen axel och följden blir att man i princip springer på samma ställe hela tiden utan att komma nånstans.
För att samla inspiration läser jag åter Woody Allens 60- och 70-talskåserier, nu på originalspråk. Han grubblade på mycket som fortfarande är aktuellt. "Finns det ett liv efter detta, och i så fall: kommer man kunna att få tillbaka växel på en 20-dollarssedel?"
En svår fråga även i Sverige 2007, inte bara därför att dollarn står i 6,5847 kr.
En annan Woody Allen-favorit är: "Inte nog med att Gud inte finns, försök bara få tag på en rörmokare på en söndag."
Manusarbetet på övertid fortsätter...//Torbjörn Wrighed 2007-12-19
Tisdag 11 december:
Såg en favorit-DVD i repris. Eddie Izzards "Dress to kill" från 1998. Inspelad i San Francisco. Inledningen med en "fångtransport" av turister till Alcatraz gav mig en lysande idé. Varför inte göra om Slussholmen i Södertälje till ett fängelse? Problemet är att man måste ha riktiga fångar där i minst 30 år, för att bygga en rejäl legendstatus, men sen...?
Vilken turistinvasion till vårt kära Södertälje, när fängelsemuséet SLUSSHOLMEN öppnar år 2037!
Ringde omedelbart upp stadshuset - långt efter stängningsdags - och pratade med en städerska som lät verkligen positiv.
Får jag en sådan idé till, så får Träffpunkt Tälje verkligen svårt att hålla semesterstängt under sommaren, den saken är klar.
Insåg plötsligt att jag inte längre är revyförfattare, utan Södertäljes ledande turistguru.
Belåtet sträckte jag ut mig i soffan, fick massvis med roliga revyidéer men brydde mig inte om att skriva ner dem. //Torbjörn Wrighed
Lördag 8 decenber
Läste om revyn i tidningen. Där stod vad den skulle handla om.
Tänkte: skönt att få veta det, eftersom vi inte börjat skriva på den än.
Åt frukost och gick därefter och la mig igen. Drömde om en karavan med cementbilar på väg till Maren. Vaknade kallsvettig. Åt lunch: tre löskokta champinjoner och ett flak rå köttfärs.
Gick och la mig igen. Drömde att jag ringde runt till mina författarkollegor och drog några av mina skämt. Alla skrattade. Rev besviket sönder alla mina manus.
Försökt logga in på bloggen och möttes av beskedet YOUR COMPUTER WILL SELF-DESTRUCT IN 10 SECONDS.
Erinrade mig ett liknande meddelande från mitt senaste besök i tvättstugan, då min finaste kostym drabbades av samma öde som Alariks Marenförslag.
Fortsatte drömma konstiga saker och vaknade inte förrän det var läggdags. //Torbjörn Wrighed